ett möte. lite nervöst. faderns vän + dotter som jag såg för 17 år sen i sverige. starkast minns jag hennes limefärgade naglar och den röda bussen som vi hyrde.
nu hade han boots och hatt från de många resorna, något jag gärna själv burit, och hon var lika vibrerande som då. de bor här i vancouver nu, sverigeresan var ett hej då europa med avsändare polen.
tänk vad en 25 årig brevväxling med vykort kan leda till. om inte detta så ett uttdraget parti schack som sträcker sig över nationer och sekel. som barn var jag fashinerad och något ifrågasättande där träbrädet stog högt uppe på hyllan. långsamt svart mot vit. snarare brun mot beige.
det hon mindes starkast var sjön (tydligen med alger i) som vi syskon friskt badade i. och sveriges tvättstugor. och helgatorpet såklart.
nästa gång ska vi klättra i berg. eller bowla. eller köpa glass.
vi ses igen maj. PAPPAN :-)
SvaraRaderaNAAAW Den röda bilen!! Det var kung att resa i den. Jag minns det. Och att vi åt marabou choklad på stoppet på brahehus (?), på den tiden då marabou choklad var i något alimuniumfolieliknande snarare än plast. Jag tror jag satt på höger sida i bilen...
SvaraRaderaVad vacker hon är förresten.
dan med det oslagbara superminnet trots den på bilden ringa åldern. fast det vet du väl redan, det exakta året, datumen och vad det var för veckodag?
SvaraRaderapappa, du har slips (!), grön/svart såklart (på den tiden då det begav sig)!
SvaraRaderamen man kan ju kommentera!!
SvaraRaderanu kommer hon in i bilden.
nåja det blir väl naturligt då jag själv lyckats briljera med på bild.
va roligt!! fina bilder från nu och då!
oj.
denhär bloggen och resan gillar jag. och alla möten och upptäckter. och snart kommer jag och mutti också!!