romantik på hög nivå.

efter en lång  längtan var det äntligen dags att bestiga de väldiga tegelmonumenten, nakna och ihåliga står de där och väntar. söndagscyklingen tog oss dit och tak gör sig som bekant bäst i solnedgångens sken.

mörka trapphus. 15 våningar upp. allt som kan krossas var krossat men oj så romantiskt (och lite läskigt).

äntligen lite fåglar att bekanta sig med.

det har varit en bra fågelvecka. tidigare har de lyst med sin frånvaro men så stötte jag på en hel drös igår. det är trots allt flyttfågelsäsong. fasaner var också på gårdagens fågelskådarlista och idag såg jag en ovanlig blå fågel på det övergivna zoo:et. det enda djuret.

Sunday:

tillslut valde jag vinrött till tånaglarna och mintgrönt till fingernaglarna.

och när jag kom till galleriöppningen samma kväll hängde mina motiv redan där.

färgerna under dagens cykeltur.

nyinflyttad i det smalaste huset i hela grannskapet.

det till höger i bild alltså.

osynlighetsmåla.

toppen av stegen hade redan intagit den himmelsturkosblå lite halvlysande färgen och jag ser fram emot den dagen när himlen intar exakt samma kulör som byggnaden och skortsenen är det enda som syns.

urban solnedgång genom ett parkeringshus är vad det är.

staden och dess enorma siktlinjer genom det perforerade landskapet.

utochin.

inredningen på restaurangen var fantastisk i de finaste pastellerna. motivet på tavlorna hängandes lite innovativt på sne bestod bland annat av manhattans skyline i spegelutformning. rummet speglades i sin tur fasaderna på utsidan. färgmatchning så det förslår.

så här kan det ut på promenad.

fotfolk.

min cykel hade punka så jag fick gå istället. det fungerade det också, både för mig och mina medtrafikanter.