utochin.

inredningen på restaurangen var fantastisk i de finaste pastellerna. motivet på tavlorna hängandes lite innovativt på sne bestod bland annat av manhattans skyline i spegelutformning. rummet speglades i sin tur fasaderna på utsidan. färgmatchning så det förslår.

dagens färg: alla färger

på tur.

i en silvrig cabrolet guidades vi runt av fernando, iklädd en matchande cykelkeps, mellan traditionella pastellvyer och moderna akritekturikoner.

more is more.

staden har fullkomligt exploderat, i pastell. tre gånger om. alléer fyllda av rosa körsbärsblom och magnolia. på gränsen till för mycket, men bara på gränsen. staden profilierar sig som city of glass, absolut inte the city that never sleeps. de glasbeklädda skyskraporna reflekterar och reflekteras, mest i turkost. överdådigt så det förslår och jag målar mina naglar i matchande färger för att smälta in.

dold pastell i staden.

hälften av vancouvers rutnät är gränder, eller bakgator. gator för sophämtning och el, saker som ska döljas, låtsas att det inte är en del av det nödvändiga system som föder staden. visserligen fungerar inte knepet och det hemliga synliggörs istället. jag gillar dem speciellt mycket och de skapar lite av den opolerade strukturen som jag uppskattar och som annars är svår att finna i den putsade olympiska staden som har visats upp för världen.