to toronto.

det är sannerligen en stor stad.

entrén till ett annat land.

den smalaste slingringaste tunneln under detroit river tar en till kanada på cirka 7 minuter.

nyinflyttad i det smalaste huset i hela grannskapet.

det till höger i bild alltså.

osynlighetsmåla.

toppen av stegen hade redan intagit den himmelsturkosblå lite halvlysande färgen och jag ser fram emot den dagen när himlen intar exakt samma kulör som byggnaden och skortsenen är det enda som syns.

urban solnedgång genom ett parkeringshus är vad det är.

staden och dess enorma siktlinjer genom det perforerade landskapet.

It's a wig.

jag har funderat på hur den oändliga mattan av detroits förorter kan finna sysselsättning. kanske har jag svaret på spåren då jag hittade en såkallad strip mall, med tillhörande parkering, innehållandes denna beautyshop brevid andra random butiker. fylld till bredden med beautyprodukter, blekningskräm för knän och armbågar exempelvis samt ett enormt utbud av vad jag förstod var peruker tack vare att det på större delen av dockorna hängde en informativ skylt.

utochin.

inredningen på restaurangen var fantastisk i de finaste pastellerna. motivet på tavlorna hängandes lite innovativt på sne bestod bland annat av manhattans skyline i spegelutformning. rummet speglades i sin tur fasaderna på utsidan. färgmatchning så det förslår.

påfågeln, det finaste djuret av dem alla.

 födelsedagspresenten.

 påfågeln!

så här kan det ut på promenad.

fotfolk.

min cykel hade punka så jag fick gå istället. det fungerade det också, både för mig och mina medtrafikanter.

en studie i djurparkens habitat.

i fullmånens sken passar det bra att uppsöka stadens övergivna zoo beläget på den rekreativa ön. skenet visade sig dock inte vara tillräkligt för kartläggning av lejonhålorna så ett återbesök i dagsljus står på veckoschemat. nästa gång mer lämpligt klädd. jag tänker päls och guld.

dagens utsikt.

på verandan tillhörandes det turkosa huset satt en vinkande leende man bland hundratals rosablommande rosor.

urban farmer.

the dirt label in swenglish.

dagen då min karriär som voice over stjärna började. resultatet kommer senare...

Larry + Rebecka: we deserve to be in eachothers presence.

Jag sitter på bageriet och dricker mitt kaffe då jag på andra sidan fönstret får se Larry förgylla gatan med sitt trummande, den här gången på tidningsställen. För att höra rytmen går jag ut och sätter mig istället. Ekot omringar och han avslutar showen med:

- Hope you liked that because I did, every bit of it!

Han använder staden som instrument och han är bra, Larry. Det säger jag till honom och vi delar på en uppfriskande dryck samtidigt som vi filosoferar om livet, bibeln och passion.

- Did you choose Detroit or did Detroit choose you?